Tankar om ”Myths and mistakes in New testament textual criticism”

En drivkraft till min frånvaro från sociala medier (med mera) var att få läsa mer. Den första boken jag tog upp var Myths and Mistakes in New Testament Textual Criticism.

Bakgrunden till varför jag ens kände till boken var en diskussion på Facebook. Textforskaren Tommy Wasserman menade att den klassiska tabellen, som ofta publiceras tillsammans med diskussionen om Nya testamentet trovärdighet, är förlegad och aldrig ens helt relevant från början. Vi kan låta honom själv berätta:

Då jag till vardags jobbar på Bibelsällskapet som kommunikatör i projektet som ska ta fram ett nytt Nya testamente till 2026 (NT2026) så blev jag såklart väldigt intresserad. Boken som Tommy tipsade om beställdes illa kvickt och det var med stort intresse jag gav mig hän åt dess innehåll. Dessutom är jag med i en EFK församling och bokens författare riktar sig särskilt till evangelikala bibelläsare som vill ta Bibeln på ”allvar”.

Innan jag går in mer på innehållet måste jag säga att jag verkligen gillar bokens anslag. Summariskt så skulle jag sammanfatta det som att i mötet med den stundtals aggressiva ”nyateismen” så har många kristna apologeter satt sig för att försöka försvara Bibeln som trovärdig källa. En stor fråga har då varit huruvida det som står i en modern bibel ens är det som skrevs av ursprungsförfattarna eller, som motståndarna ofta hävdar, att det är en så pass korrumperad text att den inte går att lita på. Vi pratar alltså inte om frågor som om Jesus verkligen uppstod utan om texterna som berättar om detta ens gjorde det från början. Bokens författare menar dock att i ivern att försvara Bibeln så har apologeterna gjort sig skyldiga till en del misstag och ibland spridit rena myter. Även om det är av goda intentioner så bidrar det, menar bokens författare, till att Bibeln får en sämre ställning än den borde.

Enkelt sagt så vill boken stoppa användandet av myter och istället sprida kunskap om Bibelns tillkomsthistoria för att på det sättet kunna visa att texterna visst skulle kunna gå att lita på, även utan tabeller som ovan. De vill säga att det är möjligt att tro på Bibelns budskap utan att använda felaktiga (men ibland slagkraftiga argument). Eller som bokens redaktörer säger i introduktionen:

”The problem of getting to the right place by the wrong route is what we adress in this book.”

Sida 1

Rakt igenom boken bemöter de myter och misstag hos både akademiker och apologeter, även om betoningen ligger på det senare. Många kapitel följer en liknande tankebana.

  1. Ett påstående (myten/misstaget)
  2. Några, ofta ateistiska, akademikers kritik av Bibeln.
  3. Apologeterna lite för enkla eller rent av felaktiga svar.
  4. Vad forskningen har att ge för att belysa frågan.
  5. Slutsats, detta kan vi egentligen säga om vi vill prata om Bibeln som trovärdig.

Det är med ett stort allvar de tar upp frågorna då, åter ur inledningen:

In many cases, the treatment ends up worse than the ailment: argument meant to encourage confidence in the Bible make it look untrustworthy through ignorance, neglience, or worse.”

Sida 4

Exempel på ämnen som tas upp är myter om:

  • datering av grundtexter
  • jämförelsen med andra klassiska verk
  • antal manuskript (och betydelsen av det)
  • misstag av de som skrev av text i den tidiga kyrkan
  • manipulation av texten
  • kanoniseringen
  • med mera.

Varje artikel är skriven av en forskare på området och alla har angreppssättet att de försöker balansera de felaktiga bilder som sprids om deras fält. Rakt igenom är boken välskriven och enkel att förstå för den som har okej engelska. Författarna vänder sig tydligt till lekmän som vill förstå mer och i stort sett alla lyckas med att förklara sina poänger. Någon artikel blir väldigt detaljerad och kanske hade mått bra av att kortas ytterligare något. Alla avsnitt har en sammanfattande ”conclussion” på slutet och en punktlista med de viktigaste argumenten för den som vill få en överblick över argumentationen.

Jag är inte akademiker nog för att bedöma hur allmängiltiga de olika artiklarnas slutsatser är. Min gissning är att en del är helt okontroversiella medan andra eventuellt skulle möta mer motstånd. Jag är dock övertygad om att en ateist som verkligen vill förstå hur evangelikala akademiker tänker så är den en god grund. Jag skulle också hävda att den borde vara obligatorisk läsning för alla som vill jobba med apologetik. Åtminstone måste argumentet som lyfts fram bemötas då de är svåra, från vad jag kan se, att helt strunta i.

Det är viktigt att vi som läser Bibeln för att vi tror att den är Guds ord verkligen försöker fördjupa oss i vad det betyder och förstå tillkomsthistorien. Först då kan vi lita på det vi läser, något som denna bok har stärkt mig i. Många gånger är tyvärr de enklaste svaren just för enkla och de något mer komplexa förklaringarna närmare sanningen. Eller för att låta introduktionskapitlet till boken sammanfatta det hela.

Simply put, we believe the textual evidence we have is sufficent to reconstruct, in most cases, what the authors of the New Testament wrote.

Sida 20

Olof Brandt